Har suttit och pratat med Fanny över msn en stund underkvällen, så underbart det var! Massa minnen, massa roliga stunder, allt kom tillbaka. Det var så fantastiskt.
Även om vi sällan pratar i telefon nuförtiden (nästan aldrig egentligen) och ännu mer sällan pratar över msn så är det alltid som om vi träffades igår. Det känns som äkta vänskap. Hur lång tid det än går utan att vi hör av varandra, så går det alltid snabbt att komma ikapp och vara tillbaka i gamla banor. Alla minnen och allting vi pratar om, det känns så verkligt som om det hade hänt bara igår, eller till och med alldeles nyss. Förutom vissa kvällar vi pratar om under tiden man söp en del, då är det minnet av att inte komma ihåg speciellt mycket av kvällen som kommer tillbaka. Och till och med det är faktiskt underbart. För det har vart minnen av underbara kvällar med Fanny, min alldeles fantastiska, underbara fru!
Vad hade jag gjort utan henne egentligen? Vem hade jag varit?
Även om vi också har haft våra upp- och nedgångar under åren vi har känt varandra så känns det tydligt att det här är en vänksap som kommer hålla, livet ut. Det ska jag se till att den gör. Jag vet inte vad jag skulle göra utan den.
Fru, du anar inte hur mycket du betyder för mig! När jag tvivlar finns du där, när jag mår dåligt finns du där, när jag är glad finns du där. Med dig kan jag dela min sorg lika lätt som jag kan dela min glädje. Och även om vi sällan pratar nuförtiden så vet jag helt säkert att jag skulle kunna ringa precis när som helst, oavsett tid på dygnet, och du skulle finnas där för mig. Precis som jag hoppas att du vet att jag finns för dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar